Första dagen klev vi upp tidigt för att ha gott om tid, vi åt frukost och var med under måndagsmötet för att få lite måndagsfeeling. Vi kom fram och presenterade varandras länder, städer och skolor. Redan där började vi fråga varandra om utmaningar, likheter och skillnader. Till min stora glädje talades god engelska av deltagarna från Tyskland och en större delegation från Österrike. Kursledaren kändes påläst engagerad och snabbfotad när diskussionerna tidigt spann iväg både vetenskapligt och innehållsmässigt.

Vem är särbegåvade, eller talenter som kursledaren kallar det. Flera frågeställningar ploppar upp, varför finns det inte pengar för talangfulla barn, hur möter vi flickor som inte vill sticka ut? Vilka strukturer behövs för att upptäcka och bemöta dessa ofta utsatta och olyckliga ungdomar? Vid vilken ålder är det kritiskt att möta upp dessa elever som annars riskerar att inte leva upp till sin potential, hur låser vi upp dessa elevers förmågor innan andra fält än där de vanligtvis nördar ner sig? Hur bibehåller vi deras ibland omättliga nyfikenhet?
Avslutningsvis gick vi genom våra förväntningar inför kursen så Sara kursledaren kunde anpassa innehållet.
