Torsdagen började med att några gick på en engelskalektion. Under lektionen förklarade läraren Ana att hon var ”form teacher” i klassen och att lektionen också var ett lektion där hon som form teacher sammanfattade veckan, detta är något vi känner igen oss i fast vi kallar det för mentorskapslektioner. Under engelskalektionen hade vi en övning där vi fick upptäcka vad vi har gemensamt med varandra, en elev sa vad den gillade och sen skulle de andra räcka upp handen och säga ”me too” om de gillade samma. Efter övningen reflekterade klassen över vilka områden där flest hade räckt upp handen vi kom fram till att det var saker som innehöll sport, musik, mat och djur. Nästa aktivitet hölls av en ansvarig från deras ”youth hub” i staden, aktiviteten handlade om att skapa en fiktiv demokratiskt stad. Två elever ställde upp på en omröstning om att bli president och fick hålla tal för att övertala resten av eleverna som sen röstade. Eleverna delades sen in i grupper där varje grupp fick ett parti och skulle i detta partiet argumentera för vad som skulle göras för en summa pengar som staden fått in. Diskussionerna handlade om hur man kan se på samhällsinvesteringar långsiktigt eller kortsiktigt. Denna övning var lite svår för våra svenska elever, dels var alla väldigt trötta efter många intryck under veckan men också för att de rumänska eleverna var mycket äldre och då hade mer att komma med i stundvis rätt invecklade politiska diskussioner som dessutom skulle vara på engelska. Men många av våra elever har också uttryckt att de lärt sig mycket av övningen exempelvis hur svårt det är att säga vilka grupper som skulle gynnas av pengarna är de äldre, barn eller ska man fokusera på klimatet?
Efter aktiviteten hade vi ungefär 20-30 minuter fritt och en elev kom på den briljanta idén att gå ut i det fina vädret, cirka 10 plusgrader och sol, för att spela lite basket med en av de rumänska eleverna som spelar för kommunens ungdomslag. Det var intressanta diskussioner där eleverna fick väldigt mycket tips och trix för att kunna utvecklas i det egna idrottandet. Vi diskuterade även hur mycket mer de tränar i Rumänien än hemma i Sverige och hur ledarskapet skiljer sig åt i de olika länderna. Även andra elever från Sverige följde med ut för att titta på sportplanen, en elev tyckte att det såg ut som att man hade finare och fler sportplaner i Rumänien än vad som finns i vår skola. En av eleverna ifrån Rumänien har föräldrar som äger en pizzeria vilket gjorde att vi fick väldigt goda pizzor till lunch som serverades på skolan.
Den andra aktiviteten för dagen höll Ana från Rumänien i, aktiviteten var att man skulle få ett värdeord och med hjälp av kroppsspråket få oss andra att gissa vilket värdeord man hade. Alla våra elever från Sverige gick upp och gjorde charader, vilket jag inte tror de flesta hade vågat göra i början av veckan. Vi fick sen fylla i en papper med en tom gubbe där alla skulle skriva sina inre värderingar. Detta var lite utmanande för flera elever både från Sverige och Rumänien, vilka värderingar är viktigast? Alla värderingar som stod på pappret är viktiga värderingar, men vilka av dessa är viktigast för mig? Exempelvis var det en elev som inte visste vilka inre värderingar hen hade, hen fick hjälp oss andra och hur vi såg på vad som kunde vara viktigt för eleven. Vi lärare hjälpte också till att förklara lite svårare ord som ”integrity” och ”compassion”. Den sista aktiviteten för dagen var en aktivitet som vi lärare från Sverige höll i, ett scenario lästes upp för eleverna där alla satt på samma flygplan och skulle flyga över Karpaterna, i scenariot störtade planet. De blev indelade i grupper och skulle då tillsammans välja vilken väg som de skulle ta ner för berget och de skulle också motivera varför. Alla elever både från Sverige och Rumänien var väldigt aktiva i den här övningen, flera diskussioner blev intressanta och diskussionerna blev mellan elever från Sverige och från Rumänien vilket var roligt då de ofta har varit diskussioner internt mellan elever ifrån samma land.
Efter att aktiviteterna var slut så frågare en av de rumänska eleverna om några ville följa med på en rundvandring på en musik- och kulturskola- Elevens mamma jobbar på skolan vilket gjorde att vi fick se på vackra konstverk och lyssna på fin musik av eleverna som gick på skolan. De elever som följde med tyckte det var intressant att titta på vad eleverna hade målat för motiv på sina tavlor. Senare på kvällen åkte vi alla till en sjö som heter ”shitting woman’s lake” där de rumänska eleverna bjudit in till fest. Det var en av de rumänska elevernas föräldrar som äger festlokalen. De hade dukat upp till ett riktigt smörgåsbord med rumänsk mat och dryck. Vi fick smaka på polenta, ost, ännu mer ost, griskött, en massa olika typer av bröd, chark, korv och kåldolmar. Efterrätten var så pass god att en av eleverna sa ”jag höll på att dö för att smakerna satt så bra, det var så j*vla gott, som en dröm i munnen”. Efter att alla var mätta och belåtna så blev det dans för fulla muggar. Alla eleverna var uppe och dansade, både till traditionell rumänsk musik men även svensk. De dansade både uppstyrd dans och helt egna danser. Det var otroligt roligt att se hur alla verkligen kunde vara sig själva och dansa på sitt sätt utan några som helst ord eller värderingar på hur det såg ut. Det var väldigt kul att se våra elever lära ut olika typer av danser till rumänerna och tvärtom. Bland annat så spelades ”Ingenting stoppar oss nu”, ”Guld och gröna skogar” och ”Leende guldbruna ögon” men även flera låtar från Turkiet och det forna Jugoslavien då rumänerna tar mycket inspiration från dessa länder.
Sista dagen i Râmnicu Vâlcea var en utflyktsdag, vi fick åka till ett vattenkraftverk där vi fick en guidning av hur ett vattenkraftverk fungerar men vi fick också se turbinen i vattenkraftverket vilket var en häftig upplevelse. Utflykten fortsatte sen med en vandring i det vackra Karpaterna, där slutdestinationen på vandringen var ett vackert vattenfall.
Efter utflykten blev det några timmars paus innan vi skulle säga hej då till varandra på tågstationen. Det blev många kramar och många fina utbyten av lyckönskningar och tacksamhet mellan våra elever och deras värdar. Flera elever sa att det kändes tråkigt att behöva lämna, även om de också längtade hem till sina familjer.
Nu börjar resan lida mot sitt slut. Vi tar med oss många fina minnen och mycket ny kunskap.
//Anna, Henke och Heidi
Hedda mobilities 