Vi började dagen med att ha lektioner tillsammans med våra värdar. Jag, Max och Viola hade turen att hamna i samma klass, men oturen att hamna på litteraturlektionen. Läraren kunde nästan ingen engelska och läste från ett dokument under hela lektionen.
Jag reagerade på att klasserna här är mycket mindre. På vår lektion var vi exakt 20st, vilket då var inklusive oss svenskar.
Därefter gick vi ut på den lilla skolgården och just som italienarna skulle lära oss en lek som de brukade göra så hade lärarna andra planer.
Efter att vi hade viftat med flaggor och flugit med drönare ett tag skulle vi ha vad de kallade en ICT-workshop.
Vi programmerade i scratch och fick göra egna karaktärer i ett annat webbaserat program. Det var ett väldigt långt pass och vi fick inte så mycket instruktioner så tyvärr blev det lite långdraget efter ett tag.
Jag fick äta lunch tillsammans med min värdfamiljs släkt idag igen. Att äta allt som bjuds och säga ja till att testa italienska specialiteter är ett enkelt recept på att bli omtyckt av italienska farföräldrar! Jag fick testa en speciell ost med honung som var en italiensk specialitet.
Min värdmamma har dessutom sagt att jag ska komma tillbaka till Sverige och vara dubbelt så stor, så jag antar att det bara är att acceptera sitt öde och flyta med!
På eftermiddagen/kvällen möttes nästan alla upp och vi gick en lång promenad. Först till Lidl, och sedan till fotbollsarenan som låg en bra bit utanför staden. Arenan var full av mindre pojkar.
Damfotbollen verkar inte vara lika ”utvecklad” som i Sverige. Min värd, som tycker om fotboll, har spelat med killarna sedan hon var sju eftersom det inte finns något lag för tjejer i Isernia. Nu har hon fått erbjudande att spela någon annan stans, men då måste de ta bilen i 1,5 timmar.
De hade bokat bord på en restaurang, och vi fick beställa pizza! Det var väldigt gott.
Vi var sedan i en lekpark i närheten till klockan 23. Det blev en lång dag, men väldigt rolig!
/Mira
Hedda mobilities 