Idag fick vi äran att träffa skolans robot-team. Intressant och lärorikt och inspirerande.
Valter, Lumia och Reponse fick testköra roboten och det gick inte att ta miste på hur roligt det tyckte att det var.
På eftermiddagen tog vi en buss som tog oss strax utanför stan.
Där mötte en mycket kunnig guide oss och vi fick gå på vad jag skulle säga är den här stadens motsvarighet till Murberget.
De har nedmonterat en mängd traditionella hus med många år på nacken för att sedan återuppbygga dem och på ett vis väcka liv i den igen.
Vi fick gå in i husen (det var som om vi klev in i en tidsmaskin och backade ett eller ett par hundra år tillbaka i tiden).
Vi fick förutom att se på, även ta på, traditionella och kulturella ting, alltifrån keramikskålar till träslöjd samt broderade kläder från den tiden då husen var i bruk.
Tänk så lika allt är trots att avstånden mellan våra länder är så stort.
Dagens bästa är svår att välja men jag väljer ändå den samhörighet och vänskap som eleverna redan har skapat mellan sig och med varandra.
Alla får vara med och alla är rädd om alla.
Jag står tyst och tittar förundrat på, vilka ungdomar de är, vilka förebilder.
Det känns tryggt att framtiden vilar i deras händer.
//Anna
