Kreativitet 🎨

Vi fick en uppgift att göra tillsammans – Photovoice, vilket är en deltagarbaserad metod där personer får i uppgift att använda fotografier för att dokumentera och uttrycka sina erfarenheter, perspektiv eller utmaningar i sina liv och samhällen. Det är ett verktyg för att stärka människors egenmakt, med syftet att skapa dialog och uökad förståelse.

En lärare från Rumänien nämnde hur denna metod kan användas för att hjälpa elever att förstå sina egna och andras känslor. Uppgiften fick mig att reflektera över hur värdefullt det är med övningar där elever – särskilt de som sällan får sin röst hörd – ges möjlighet att uttrycka sina erfarenheter, åsikter och behov på ett visuellt och personligt sätt.

Vi fick även i uppdrag att skapa en mandala av material vi hittade i naturen, och därefter förklara vad den symboliserar för oss. Många av våra övningar kretsar kring vikten av känslomedvetenhet, acceptans och förståelse för andra kulturer.

I det sammanhanget vill jag också lyfta kulturfesten, där deltagare delade med sig av mat, berättelser och traditioner från sina hemländer. Det blev ett väldigt trevligt och lärorikt tillfälle som skapade närhet, förståelse och gemenskap. Genom att smaka, lyssna och samtala lärde vi känna varandra på ett djupare plan och fick nya insikter om varandras bakgrunder.

Den här typen av aktiviteter ger oss viktiga verktyg för att kunna möta elever som, av olika skäl, har en problematisk skolfrånvaro – och visar hur vi kan arbeta inkluderande så att alla känner sig sedda och delaktiga i skolan.

Under kulturfesten höll de två lärarna från Portugal en fantastisk presentation om sitt land och den region de kommer ifrån. De visade upp broderier som är unika för deras område och berättade att under 1900-talet, när Portugal gick från monarki till republik, ville många undvika att ta ställning i den politiska konflikten. Därför skrev man helt enkelt initialerna V.R. på sina hus eller dörrar. V.R. kunde tolkas som både “Viva o Rei” (leve kungen) och “Viva a República” (leve republiken) – och på så vis lämnades tolkningen öppen för betraktaren.

//Helen