Idag har vi varit både på ULIS menockså träffat skolans rektor, läraren som undervisar nyanlända och de som jobbar med ungdomar som är längst ifrån en ”vanlig” skolgång. Väldigt intressant!
Rektorn beskrev hur svårt de har att fånga upp elever som inte kommer till skolan, precis som de som jobbar i ”classe relais” – klassen för dem med problematisk skolfrånvaro. Det intressanta är att här ses det mer som ett uppförandeproblem än en svårighet att befinna sig i skolmiljön/lärandesituationen.
Eleverna i ULIS hade blivit vana vid oss och lät oss jobba tillsammans med dem idag. Jag kämpade med att försöka få en kille att se mönster på matematiken och så spelade vi spel.
Läraren Marlène berättade också om hur arbetsgången och rutinerna var för ett mottagande i ULIS, det är ganska slående hur mycket byråkrati det är kring elever i behov av särskilt stöd! Och stödet omprövas varje år, med samma utredningsprocess.
Om man jämför Sverige – Frankrike så är strukturen väldigt lika vad det gäller att stödja elever i behov, men hur man praktiskt går till väga skiljer sig stort.
Hedda mobilities 