Efter lite förseningar sitter vi nu på nattåget. Det är väldigt trångt och varmt men alla är vid gott mod 🙂
Tidigare åt vi god sushi på centralen.
Mina förväntningar inför resan är att se Italien, men också andra länder. Jag ser mest fram emot att se Rom och Pompeji. Det ska också bli kul att spela fotboll med min värd!
Resan till Stockholm flöt på bra utan några problem. Väl framme i vart vi uppmärksammade på att nästa tåg mot Berlin är minst 1 timma försenat.. Men inget ont som inte har något gott med sig! Detta innebär att vi får god tid på oss att äta middag. Team Subway mot Team Sushi är ett faktum 🙂 Alla glada och nöjda!
Ja, nu sitter vi här. På tåget. SJ bjöd på fika utanför vagnen, så pappmuggen med kaffe fick hänga med in. Lunch har beställts, inhandlats och ätits, så nu tar vi det lugnt en stund. Insuper känslan av att allt fortfarande ligger framför oss, lyckliga oss!
På fredag den 8/3 ger sig 9 elever och 3 lärare av med tåg mot Isernia / Italien för att fortsätta samarbetet med våra vänner i Italien. Under drygt 10 dagar kommer våra resenärer att resa, uppleva och utforska Europa från tåg, nya vänskaper och inte minst deras inrestyrkor och våra gemensamma europeiska värderingar. Årets fokus är ”The strength within us” och vilka värderingar som stärker och styr oss i att vara inkluderande i det lilla såväl som i det stora. Elever från Isernia kommer i sin tur till Hedda i maj.
Här i resebloggen kommer vi kunna följa deras upplevelser från och med fredag och framåt Vi önskar dem en spännande och givande resa.
”The strength within us” – snart börjar tågäventyret mot Rumänien
På fredag den 25/1 ger sig 9 elever och 3 lärare av med tåg mot Ramnicu Valcea för att fortsätta samarbetet med våra vänner i Rumänien. Under drygt 10 dagar kommer våra resenärer att resa, uppleva och utforska Europa från tåg, nya vänskaper och inte minst deras inrestyrkor och våra gemensamma europeiska värderingar. Årets fokus är ”The strength within us” och vilka värderingar som stärker och styr oss i att vara inkluderande i det lilla såväl som i det stora.
Här i resebloggen kommer vi kunna följa deras upplevelser från och med fredag och framåt 🙂 Vi önskar dem en spännande och givande resa.
Natten till idag har vi rest från Rumänien via Ungern och vidare in till Österrikes huvudstad Wien. Vi anlände strax efter klockan 8 i morse. Vi fick inge frukost på tåget så vi gick till ett café och åt mackor, müsli och cupcakes. Vi hade gott om tid i Wien så vi kunde ta det ganska så lugnt.
På perrongen i Wien, trötta men ändå glada.
Några gick och letade efter toaletter och fick koden in till toaletterna av en snäll kille som var och tränade på gymmet precis bredvid. Koden var 76391. Några gick runt och kikade på tågstationen eftersom tåget till Hamburg skulle ta ungefär 10 timmar.
ÖBB:s tåg har varit de absolut bästa tågen som vi har åkt med, det enda som inte fungerade var dock kylen i restaurangvagnen och det gjorde att både vår lunch och middag uteblev. Vi handlade croissants och en massa Snickers och bars samt en vatten mängder. Det var några som testade att äta Snickers samtidigt som croissanten och det var en riktig succé.
Både personal och ungdomar spelade Quizkampen under tåget.
En del elever har spelat kortspelen chicago och tecken, några har suttit och kollat på film som till exempel Scream 3, en del såg på tv-serier och pratade med varandra. Tåget tog lite drygt 10.5 timmar så det fanns tid till lite allt möjligt. De flesta var väldigt trötta så det blev en hel del tid som gick åt att sova också. Samtliga i vårt sällskap ska ha en stor eloge för hur duktiga de var under den tågresan då det tär både fysiskt- och psykiskt att sitta ned så pass lång tid och att göra det med ett bra humör är beundransvärt.
Väl framme i Hamburg, cirka 30 minuter sena tog vi oss till McDonalds för att käka middag och mer än så hann vi faktiskt inte, förutom att vi köpte frukost till morgondagen.
Nu ligger vi nedbäddade i våra sängar på det sista nattåget som ska ta oss tillbaka till svensk mark och längre uppåt i landet. Har vi tur så vaknar vi i höjd med Linköping cirka 08.00 imorgon bitti.
Vi började dagen med frukost i vårat air b&b. Sedan gjorde vi oss redo att gå till den gamla delen av staden Sibiu. Vi hittade en koreansk affär med en massa godsaker.
Efter det så gick vi till deras kyrka men innan det köpte lärarna dyr Starbucks kaffe som Henke inte ens drack hälften av. När vi kom till kyrkan behövde man behövde betala 10 kr för att få se insidan (10 kr för mycket för oss) så vi bestämde oss för att gå till köpcentret istället och spendera mycket mer pengar där. Vi delade upp oss i mindre grupper och vandrade runt och slösade våra pengar där istället.
Vi samlades någon timme senare för att äta lunch. Vi mumsade i oss nudlar för att sedan i 2,5 timmar gå runt i köpcentret och gå in i alla affärer minst 3 gånger.
Efter att vi var halva dagen i köpcentret så gick vi tillbaka till air b&b för att hämta våra väskor och gå mot tågstationen. Vi väntade i en halvtimme på tåget som skulle ta oss till Alba Iulia. En kort väntan jämfört med väntan på tåget efter. Vi åkte förbi flera fina naturmiljöer samt ett stort fält med solpaneler.
När tåget väl kom fram till Alba Iulia så sprang vi till Subway för att damma middag, med såklart en subway kaka som efterrätt. Sedan kom det för många människor så vi bestämde oss för att gå tillbaka till tågstationen som var jätte långt bort från Subway (250 meter).
Där gick några på promenad en stund för att väntan på tåget skulle gå snabbare. Sen gick några och köpte lite snacks och gott till nattåget. Efter 3 timmars väntan kom äntligen tåget och vi klev på. Såklart ska tåget lukta rök men vi har behövt vänja oss eftersom det luktar rök överallt här. Vi avslutar denna dag med melodifestivalen där det var mycket klagomål över alla låtar.
Torsdagen började med att några gick på en engelskalektion. Under lektionen förklarade läraren Ana att hon var ”form teacher” i klassen och att lektionen också var ett lektion där hon som form teacher sammanfattade veckan, detta är något vi känner igen oss i fast vi kallar det för mentorskapslektioner. Under engelskalektionen hade vi en övning där vi fick upptäcka vad vi har gemensamt med varandra, en elev sa vad den gillade och sen skulle de andra räcka upp handen och säga ”me too” om de gillade samma. Efter övningen reflekterade klassen över vilka områden där flest hade räckt upp handen vi kom fram till att det var saker som innehöll sport, musik, mat och djur. Nästa aktivitet hölls av en ansvarig från deras ”youth hub” i staden, aktiviteten handlade om att skapa en fiktiv demokratiskt stad. Två elever ställde upp på en omröstning om att bli president och fick hålla tal för att övertala resten av eleverna som sen röstade. Eleverna delades sen in i grupper där varje grupp fick ett parti och skulle i detta partiet argumentera för vad som skulle göras för en summa pengar som staden fått in. Diskussionerna handlade om hur man kan se på samhällsinvesteringar långsiktigt eller kortsiktigt. Denna övning var lite svår för våra svenska elever, dels var alla väldigt trötta efter många intryck under veckan men också för att de rumänska eleverna var mycket äldre och då hade mer att komma med i stundvis rätt invecklade politiska diskussioner som dessutom skulle vara på engelska. Men många av våra elever har också uttryckt att de lärt sig mycket av övningen exempelvis hur svårt det är att säga vilka grupper som skulle gynnas av pengarna är de äldre, barn eller ska man fokusera på klimatet?
Efter aktiviteten hade vi ungefär 20-30 minuter fritt och en elev kom på den briljanta idén att gå ut i det fina vädret, cirka 10 plusgrader och sol, för att spela lite basket med en av de rumänska eleverna som spelar för kommunens ungdomslag. Det var intressanta diskussioner där eleverna fick väldigt mycket tips och trix för att kunna utvecklas i det egna idrottandet. Vi diskuterade även hur mycket mer de tränar i Rumänien än hemma i Sverige och hur ledarskapet skiljer sig åt i de olika länderna. Även andra elever från Sverige följde med ut för att titta på sportplanen, en elev tyckte att det såg ut som att man hade finare och fler sportplaner i Rumänien än vad som finns i vår skola. En av eleverna ifrån Rumänien har föräldrar som äger en pizzeria vilket gjorde att vi fick väldigt goda pizzor till lunch som serverades på skolan.
Den andra aktiviteten för dagen höll Ana från Rumänien i, aktiviteten var att man skulle få ett värdeord och med hjälp av kroppsspråket få oss andra att gissa vilket värdeord man hade. Alla våra elever från Sverige gick upp och gjorde charader, vilket jag inte tror de flesta hade vågat göra i början av veckan. Vi fick sen fylla i en papper med en tom gubbe där alla skulle skriva sina inre värderingar. Detta var lite utmanande för flera elever både från Sverige och Rumänien, vilka värderingar är viktigast? Alla värderingar som stod på pappret är viktiga värderingar, men vilka av dessa är viktigast för mig? Exempelvis var det en elev som inte visste vilka inre värderingar hen hade, hen fick hjälp oss andra och hur vi såg på vad som kunde vara viktigt för eleven. Vi lärare hjälpte också till att förklara lite svårare ord som ”integrity” och ”compassion”. Den sista aktiviteten för dagen var en aktivitet som vi lärare från Sverige höll i, ett scenario lästes upp för eleverna där alla satt på samma flygplan och skulle flyga över Karpaterna, i scenariot störtade planet. De blev indelade i grupper och skulle då tillsammans välja vilken väg som de skulle ta ner för berget och de skulle också motivera varför. Alla elever både från Sverige och Rumänien var väldigt aktiva i den här övningen, flera diskussioner blev intressanta och diskussionerna blev mellan elever från Sverige och från Rumänien vilket var roligt då de ofta har varit diskussioner internt mellan elever ifrån samma land.
Efter att aktiviteterna var slut så frågare en av de rumänska eleverna om några ville följa med på en rundvandring på en musik- och kulturskola- Elevens mamma jobbar på skolan vilket gjorde att vi fick se på vackra konstverk och lyssna på fin musik av eleverna som gick på skolan. De elever som följde med tyckte det var intressant att titta på vad eleverna hade målat för motiv på sina tavlor. Senare på kvällen åkte vi alla till en sjö som heter ”shitting woman’s lake” där de rumänska eleverna bjudit in till fest. Det var en av de rumänska elevernas föräldrar som äger festlokalen. De hade dukat upp till ett riktigt smörgåsbord med rumänsk mat och dryck. Vi fick smaka på polenta, ost, ännu mer ost, griskött, en massa olika typer av bröd, chark, korv och kåldolmar. Efterrätten var så pass god att en av eleverna sa ”jag höll på att dö för att smakerna satt så bra, det var så j*vla gott, som en dröm i munnen”. Efter att alla var mätta och belåtna så blev det dans för fulla muggar. Alla eleverna var uppe och dansade, både till traditionell rumänsk musik men även svensk. De dansade både uppstyrd dans och helt egna danser. Det var otroligt roligt att se hur alla verkligen kunde vara sig själva och dansa på sitt sätt utan några som helst ord eller värderingar på hur det såg ut. Det var väldigt kul att se våra elever lära ut olika typer av danser till rumänerna och tvärtom. Bland annat så spelades ”Ingenting stoppar oss nu”, ”Guld och gröna skogar” och ”Leende guldbruna ögon” men även flera låtar från Turkiet och det forna Jugoslavien då rumänerna tar mycket inspiration från dessa länder.
Musik- och kulturskolan.
Sista dagen i Râmnicu Vâlcea var en utflyktsdag, vi fick åka till ett vattenkraftverk där vi fick en guidning av hur ett vattenkraftverk fungerar men vi fick också se turbinen i vattenkraftverket vilket var en häftig upplevelse. Utflykten fortsatte sen med en vandring i det vackra Karpaterna, där slutdestinationen på vandringen var ett vackert vattenfall.
Efter utflykten blev det några timmars paus innan vi skulle säga hej då till varandra på tågstationen. Det blev många kramar och många fina utbyten av lyckönskningar och tacksamhet mellan våra elever och deras värdar. Flera elever sa att det kändes tråkigt att behöva lämna, även om de också längtade hem till sina familjer.
Nu börjar resan lida mot sitt slut. Vi tar med oss många fina minnen och mycket ny kunskap.
Morgonen började med att alla samlades vid rådhuset och vi tog en extremt varm buss till ett vattenkraftverk som låg mitt i ett berg i Karpaterna. Vägen till vattenkraftverket var lång och snårig eftersom busschauffören körde lite vingligt.
Vi kom fram till vattenkraftverket och var tvungna att skriva upp oss på en lista för att få komma in. Vi åkte in i en tunnel som sluttade ganska kraftigt nedåt rakt in i berget.
Den stora salen i vattenkraftverket utanför Ramnicu Valcea.
Varför behövde vi då skriva upp oss på en lista och ha med oss legitimation? Jo. Det är väldigt hög säkerhetsklass på just detta vattenkraftverk därav vet vi inte det fulla namnet men det kallas för Lotru.
Det var som att komma in i en James Bond film från 70-talet. Vi fick lära oss en massa saker om hur man utvinner elektricitet från vattenkraft. De har byggt många dammar och den största muren var 180 meter hög och 360 meter bred. Vattnet föll 809 meter från toppen ned in i turbinen. Sjukt coolt!
Efter att vi hade fått en förklaring på allting och gått runt i vattenkraftverket så åkte vi och köpte massa vatten och Snickers för att alla var törstiga och lite smått hungriga.
Vi vandrade cirka 40 minuter upp till vattenfallet och där stannade vi en stund och några testade på att dricka vattnet från fallet.
Vattenfallet utanför Râmnicu Vâlcea!
Vi kom hem strax innan 14.00 till rådhuset igen. Efter det hade vi lite tid att packa och äta något innan vi träffades på tågstationen cirka 17.30 lokal tid.
På tågstationen sa vi hejdå till alla rumäner och tackade för att de tagit hand om oss under den här vistelsen. Några gav avskedspresenter till rumänerna
Mer cigg än sten på rälsen! Vi såg ciggfimpar på rälsen eftersom det är mer accepterat att röka här.
Kvällen avslutades på ett Air-BnB i Sibiu där vi åt kvällsmat och sov som stockar.
Vi började med en aktivitet där vi skapade våra egna partier och vi fick också välja våran egna premiärminister. Min grupp skulle argumentera för att få en fritidsgård i vår fiktiva stad. Argumenten som vi använde var att det skulle bidra till mindre psykisk- och fysisk ohälsa samt Abussive situationer.
Efter det beställde dom massa pizzor med mystiska topings. Vi hade lite rast och sen körde vi en ordlek med värdeord. Vi fick en tom pepparkaksgubbe där vi skulle fylla i vilka våra bästa inre värderingar är.
Sen hade vi en övning där Anna delade in oss i olika grupper och gav oss en uppgift där våra grupper behövde överleva en flygkrasch och för att sedan ta oss ner från ett jättestort berg. Jag ville ta den snabbaste vägen ned från berget. Den vägen var den farligaste också medan en annan i min grupp ville ta den längsta och minst farliga vägen. Vi argumenterade vår sak och tack vare det så ”dog” vår grupp eftersom vi inte kunde komma överens om vilken väg vi skulle ta.
Efter det hade vi i stort sett en stor pause tills klockan sju på kvällen och då hade vi ett party där vi åt traditionell rumänsk mat, dansade och sjöng. Det roligaste på kvällen var att vi dansade och sjöng tillsammans och att vi fick lära dom lite nya danser och de fick även ta del av några svenska låtar som till exempel Guld och gröna skogar. Det var helt enkelt en bra avslutningsfest och huset vi var i låg precis vid ”Shitty women lake” som den kallas på grund av att det låg en avfallsstation där förut.