Att Malaga skulle vara en fin stad och att kursen skulle öppna mina ögon för nya insikter hade jag förväntat mig. Att det var en sådan kulturstad och att kursen skulle lära mig så här mycket kom som en fantastisk bonus. De övningar vi lärt oss kommer vi till största del kunna göra med vilka klasser som helst och få dem att komma till insikt om samspelet mellan t.ex. frustration och kreativitet.

Imorgon bär det av hemåt mot nordliga breddgrader men det är imorgon det.. 😉

Leaving on a jet plane, don´t know when I´ll be back again…

Måste ha somnat för helt plötsligt var vi på väg över Alperna. Att blicka ned på bergen som bara fortsatte och fortsatte förundrade mig. Många saker har gjort det på den här resan. Det är givetvis den mest minnesvärda kurs jag någonsin gjort. Vår ledare, Sara, kom verkligen under skinnet på oss och hjälpte oss förstå hur det är att leva med stark begåvning.

Till slut kom tåget. Vi är bra trötta nu… Försöker smälta alla intryck men misslyckas. Får ge det lite tid antar jag. Snart hemma nu. Ska sova på tåget om det går. Hemma vid tolvtiden. Buenos noches, mis amigos.

Första dagen på kursen fick vi läxa, att göra en uppgift som innehåller en banan.

Jag har inte funderat så mycket mer på det, men igår sa Sara att det är en tävling och då måste man ju anstränga sig. Jag har några idéer på gång, vi får väl se hur det går.

Mulet i Malaga idag.

Frustration är vanligt bland särbegåvade elever. Idag fick vi prova på det när vår kursledare Sara bad oss genomföra uppgifter utan att berätta vad syftet var och utan att ge återkoppling. Detta är något som vi aldrig skulle göra med våra elever, men ändå har jag en misstanke om vad hennes syfte är. Att genomföra uppgifter utan förutfattade meningar ger oss möjlighet att upptäcka nya sätt att tänka och att jobba. Det må vara ett arbetssätt som inte passar många elever, men som är nyttigt och utvecklande för de särbegåvade. När vi ombads gå in på ett museum med modern konst sa hon strängt åt oss att vi måste stanna där inne minst 20 minuter. Hon förklarade att särbegåvade elever har en tendens att vilja göra klart uppgifter, att de låser in sig på målet och gör klart uppgiften snabbt. Väl inne förstod jag uppgiften mycket väl. Den var till synes enkel och hade kunnat avhandlas på tio minuter: att välja ett konstverk som vi gillade, kände oss neutrala inför och som vi ogillade. Snabbt gjort. Men när man har tio minuter kvar och inget att göra så kan man lika gärna ta ett varv till runt salen, och verkligen fundera över verken, fördjupa sig, eller till och med ångra sig. Imorgon kommer vi få göra nästa del av övningen, och även få andra mystiska övningar förklarade för oss. Jag förväntar mig flera aha-upplevelser även då.

//Heidi

Idag belönades vi för vårt hårda arbete under de tre första dagarna(vi var så effektiva att Sara fick utöka kursplanen!). Istället för att vara inomhus så besökte vi ett konstmuseum och sedan körde vi samarbetsövningar på stranden och därefter besökte vi stadens tjurfäktningsarena – nej, de har INTE förbjudit tjurfäktning i Spanien även om Sara skulle ha önskat det…

Fokus låg mycket på att samarbeta och genom fria val uttrycka tankar såväl som känslor. Vi skulle välja tre konstverk på museet och sedan förklara varför vi valde just dessa tre samt vad de väckte för tankar. Sedan fick vi gå in med en kollega igen och ta en selfie vid det objekt vi tyckte var mest tankeväckande. Övningarna är fria men ändå utmanande och kreativa.

Går och lägger mig trött, nöjd och med oväntad respekt för kulturstaden Malaga.

Den här dagen var kanske inte lika lärorik som gårdagen, då vi fick ta del av Saras arbete med gifted children och olika typer av talanger. Trots det var det här den överlägset roligaste dagen på kursen!

Vi testade på olika aktiviteter som kan göras på en konstutställning och på stranden (bilder från stranden kommer senare, jag missade att fota). Sedan gick vi på ett café och avslutade dagen med en fotoutställning som hängde ihop med en tjurfäktningsarena.

En strålande fin dag och vi ska tillbringa dagen utomhus! 😎

Så här står vi nu och väntar på vår lärare. Det är inte ett dugg synd om oss.

Kursen blir allt mer intressant för varje dag. Måndagens introduktion följdes av en dag med praktiska övningar medan onsdagen handlade om teorier och forskning kring särbegåvade elever. Det är svårt att inte bli inspirerad när man lyssnar till vår kursledare Sara Galvez som är utbildad psykolog och arbetar med särbegåvade barn. Föreläsningarna grundar sig i forskning och evidens, men varvas med anekdoter som gör att igenkänningen är hög för oss som lärt känna flera elever med mycket stor begåvning. De praktiska övningar vi fått göra är exempel på hur man kan strukturera uppgifter för att passa särbegåvade elever och visar att om vi som lärare får möjlighet att prova på och bekanta oss med hur man kan lägga upp undervisningen för denna elevgrupp, så är det inte fullt så svårt som man ibland kan känna när man sitter ensam på kammaren och försöker skapa utmanande och inspirerande uppgifter. Enkla övningar kan skapa djupa diskussioner. Vi har också fått lära oss mer om hur man på bästa sätt utvidgar en övning för de elever som är särbegåvade och som även blir klar med övningar mycket snabbt. Det kliar rejält i fingrarna att sätta igång här och nu med att skapa.

Dock berättade Sara också om hur skolsystemet i Spanien är uppbyggt på ett sätt som låter särbegåvade elever utmanas mer, och några timmar i veckan arbeta med andra typer av uppgifter i liten grupp tillsammans med en pedagog eller psykolog. Hon varnar för skolor enbart med särbegåvade, och menar att de behöver umgås i stor utsträckning med barn som inte är som dom av sociala skäl. Här fungerar stödet för särbegåvade i stor utsträckning som stödet för elever med särskilda behov gör i Sverige. Det finns en organisation på kommunal nivå som stöttar både elever och lärare.

Bilderna är från lektionssalen och från en övning vi gjorde i parken bredvid skolan.

//Heidi

Förutom att lära oss saker om gifted children, så lär vi oss mycket om oss själva och så klart om Malaga!

Här kommer ett litet urval.

I värmen på balkongen funderar jag över vad jag hört under dagens undervisning. Spanien har ett landsomspännande system där föräldrar kan anmäla till skolan om de tror att deras barn är begåvat med särskilda talanger. Ibland hjälper lärare hemmet att se detta. Därefter, om skolan håller med, börjar en utvärdering som undersöker eleven utifrån flera olika aspekter av särbegåvning.

Om resultatet i denna psykologutvärdering(ej diagnos – detta är ingen särskilt svårighet) visar positivt resultat så får eleven extraundervisning som ska hjälpa eleven att utveckla sina talanger. Vidare så får eleverna rätt att söka stipendier för utrustning de kan behöva eller för resor eller museibesök de kan vara intresserade av. En helt ny värld öppnar sig!

I Sverige har vi ingenting av detta, tänkte jag först, men sedan inser jag att vi på vår skola ändå är duktiga på både att utmana eleverna och att tänka ut övningar där de tillåts ”tänka utanför boxen” och vara kreativa. Medvetenhet om vad vi gör rätt kan bara stärka oss i detta nya område. När Sara beskriver olika kännetecken på särskilt begåvade elever(10% bedöms vara det!) inser jag att jag missat elever tidigare i min karriär som jag kunde identifierat och kanske hittat nyckeln till motivation och inspiration för fortsatta studier.

När vår utbildare, Sara, upplevde att vi behövde mer energi var hon inte rädd att ta oss ut i solljuset där vi fick testa olika gruppstärkande övningar. Jag upplevde att alla övningarna var användbara och kunde lätt se att de kommer att fungera med mina egna klasser. Tänker dock vänta tills solen värmer lite mer i Härnösand innan jag testar…