Idag lämnade vi våra värdar🥲 och tog tåget till Sibiu därifrån åkte vi vidare till Medias. Där gick vi till samma restaurang som vi redan hade varit förr för den var bra.

Nu ligger jag i min säng på nattåget. Vi har förstaklass🥇✌️. Det som är bra med det är att sängarna var färdig bäddade och fräscha😄.

Idag lämnade våra värdar oss på stationen och sen fick vi kliva om bord på tåget det var ledsam att lämna dom. Nu sitter vi på en restaurang i medias och har beställt mat och dricka nu

Imorse sa vi hejdå till alla rumänier och tog tåget till Sibiu. Då åt vi lunch efter de fick vi gå runt o shoppa själv. Jag och Sigrid köpte likadana skor. Nu ska vi äta middag i Mesias sen ska vi åka nattåg👍🏻❤️‍🔥🤙🏻

Vi blev upphämtade av Alina och Ana utanför hotellet och de skjutsade oss till stationen. Så snällt och omtänksamt.

Vi hade inte några bokade sittplatser så Ana hjälpte oss med det.

Anas son Filip kom med en present till mig, en ”Lucky charm” brosch.

Tack finaste Ana och Filip, broschen värmer hjärtat som redan saknar er, mycket❣️

Efter ett kramkalas på perrongen så påbörjade vi vår resa hemöver. Vi sitter nu på ett tåg som skall ta oss till Medias, därifrån blir det nattåg till Wien.

Jag sitter här en stund i ro, lyssnar på skrattade elever. Vi har haft en fin vecka i Ramnicu Vâlcea, lärt oss mycket och upplevt mer.

Vi har blivit så väl mottagna av både lärare och elever. Ni har blivit vänner och jag längtar tills vi ses igen i april.

Ett stort tack till var och en av er!❣️

Jag börjar så smått längta hem, till familjen och vännerna och kanske allra mest efter Sir E och Lilla Fröken Thyra. Jag har inte sett en enda mops här i Rumänien men en massa andra raser och blandraser. Många hundar har ett hårt liv här och då gör det ont i en djurväns hjärta, riktigt ont.

//Anna

Nu är vi på väg hem. Rumänien överraskande mig, högre välstånd allt som finns hemma finns här. Tyvärr så är tilltron till politiker låg, skenande inflation, astronomiska kostnader för boende i det egna landet och kanske den högsta korruptionen i EU. Allt detta gör att utländska investeringar uteblir eller äts upp av inflation och korruption, utbildade ungdomar flyr landet för bättre löner och levnadsstandard och politisk stabilitet. EU med Sverige i spetsen måste övervaka och stötta för att få bort korruptionen sänka inflationen och långsiktigt ge Rumänien förutsättningar att konkurrera inom unionen. Förutsättningar finns inte minst inom jordbruk och turism. Stora satsningar på infrastruktur behövs. Det som ger mig hopp i en svår sits för många rumäner är att ungdomarna, ambitiösa och målinriktade inte väljer den enkla vägen att lämna utan stannar och slåss för en bättre ärligare och mer demokratisk framtid. Var förändringen ni vill se!

Igår var det utflykt igen. Först var vi till Nicolae Balcescu museum och fick genom ett rollspel tillsätta en kung och hans tjänare. Det var roligt, men vad som var ännu roligare var att han som höll i workshopen blev så imponerad av kung Ahmeds uttal och jag förstod att det var bra för jag förstod inte ett ord av vad han sa.

Efter att vi var klara med rollspelet så fick vi prova på att dreja ett fat. Tyvärr så kunde vi inte ta hem faten eftersom de måste torka och brännas.

I saltgruvan som vi besökte sedan fanns det allt. Förutom cafe, restaurang och souvenirshop så fanns det konstutställning, biljardbord, pingisbord, air hockey bord, lekpark,  för rullskridskor och trampbilsbana.

Luften i gruvan ska vara så hälsosam för luftvägarna att man kan bli ordinerad av läkare att besöka gruvan för att bara sitta i några timmar och andas.

/ Anders

Sent omsider kommer ett inlägg om dagen. 

Vi besökte ett historiskt museum:

Muzel Memorial Nicolae Bâlcescu. Eleverna fick genomföra ett rollspel för att förstå hur makten fördelades förr, kanske en av de bästa övningarna denna vecka. 

Därefter fick eleverna en intensivkurs i drejning, superkul.

Vi åkte sedan vidare till en saltgruva och jag saknar ord för att beskriva vad vi såg. Det var helt överlägset, fantastiskt, obeskrivligt och magiskt.  Samtidigt fanns det en tanke om alla de som jobbat där, som slitit i sitt anletes svett, som kanske dött där? 

Sista dagen med hela gänget och det är inte för inte att det känns lie vemodigt.

Imorgon börjar tågresan hemöver, planerad till tre dygn, jag håller tummen för att det håller.

Till sist vill jag rikta mig till alla föräldrar, vilka juveler ni har, vilka modiga, underbara och ljuvliga ungdomar.

Ni skall vara stolta över dem och jag är tacksam över att vi fått förtroendet att åka med dem så långt bort från hem.

Jag vet att ni saknar dem och jag vet att de längtar efter er.

//Anna